Så fick latmasken komma loss en stund...

Så här dags på söndagkvällen skulle jag egentligen ha suttit här nyduschad, nytränad och med nyuttröttade muskler... men nej, inte ikväll! Jag valde bort skivstångsgympan på den "rödvita föreningen" och släppte loss latmasken istället.
Sommaren kom ju nästan och hälsade på här i kväll så jag hamnade ute på soffan i trädgården med kaffe och en äppelmuffins.
Så får det bli ibland ... låta lättjan bre ut sig på både utsidan och insidan.
Annars lite höstkänsla ... så becksvart ute nu fastän klockan bara är lite över åtta.
Har nytt tjockt ljus på bordet, brunt denna gången, som ger lugn.
Skapade extraunderhållning för kunderna borta i affären när jag var där för några timmar sedan och  handlade. Har ju tagit in blommor jag har haft ute på sommarvistelse i trädgården och läste att man borde sticka ner giftpinnar i jorden i samband med att man tar in dom för att inte få med sig sjukdomsangrepp in. Letade därför rätt på hörna där giftpinnarna fanns i affären, tar en förpackning från hyllan högt upp, jag får sträcka mig ordentligt  ( ... och då är jag 174cm).
Bredvid har dom staplat upp höga staplar med vattenkannor i regnbågens alla färger.
Det var nog ingen som hade varit och rört den hyllan på ett tag, för med ner tillsammans med förpackningen giftpinnar kommer en hel stapel med plastkannor och ramlar över mig .... i omgångar
... så jag stod helt stilla en stund och undrade när det skulle ramla färdigt.
Det stod en kille i närheten och packade upp varor och han kom springande och undrade om jag var OK!
Dom där får Vi nog titta över sa han.... ja, det får Ni nog göra sa jag... och gick därifrån!
Det hände ju ingenting med mig förutom en rejäl pulshöjning som höll i sig en lång stund... vet inte om det var för att jag blev rädd eller för att det kändes försmädligt att ställa till med sånt oväsen.
Hur som helst är pulsen precis där den ska vara nu... och fötterna på stolen bredvid, thekoppen inom räckhåll och kvällsfriden som en varm go´filt!

Härliga helg... snart slut... så här dags på söndagkvällen är jag annars riktigt klartänkt och på!
Hade jag varit ledig måndag med så hade jag banne mig gjort något litet underverk. Är väl kanske lika bra att hålla sig på jobbet! :)
Sotade min pelletspanna idag, har inte behövt göra det på länge eftersom den inte är igång så mycket nu under sommarhalvåret.
Fantastiskt hur lite det blir kvar av alla mängder pellets jag häller i.


Av cirka ... vad blir det nu ... 13 säckar med 16 kg i varje .... 194kg pellets är det bara dryga litern vackert grått sot kvar, silkeslent och finfördelat som potatismjöl.
Kan aldrig låta bli att ta lite i det men ångrar mig oftast efteråt eftersom det har en förmåga att fastna i nagelbanden och i alla "mina mönster" på händerna.
Killen som hjälper mig när det är något bök och stök med pannan ställer ju in förbränningen minutiöst och mäter rökgaserna för att förbränningen ska bli optimal.... jag anar att han lyckas eftersom det inte blir mer kvar att suga upp med dammsugaren när jag sotar.

Fixade lite ved att tända med i Roslagsspisen också, så nu är jag redo!

Livet är gott!
Läste ett bra twitter i morse ... så här stod det "Bedöm inte dagen efter den skörd Du skördar utan utifrån dom frön Du planterar!" 
Får bli kommande veckas devis!

Lite PutteSköldPadda-look-alike!

Idag blev det höst, och jag njuter! Jag var förberedd, javisst.... har ju Klart.se som app på telefonen vilket är så nära kristallkula man kan komma.
Redan i morse var det något annorlunda på gång.

Jag  kom upp lite extra tidigt och kom på mig själv med att redan vara sysselsatt med att släppa fram hösten. Skippade kjolen för gamla underbara ingångna jeans, valde bort cykeln och åkte buss istället, i gympadojjor och med dragkedjan i jackan ordentligt uppdragen så jag utan problem kunde gömma  ansiktet i den om det skulle behövas.
Ovädret hade redan dragit in över västkusten läste jag på Twitter och himlen här hemma på Sveriges östra kust bjöd på underhållning som heter duga med alla vackra förbi-vältrande gråblå moln som körde catwalk  av hög klass på himlavalvet.

Hoppade av bussen några hållplatser innan jag egentligen behövde för att få traska längs med vattnet, med kameran i fickan, för att se den mäktiga soluppgången som var på ingång.
Efter en välfylld arbetsdag, nio timmar senare, utan för många inbokade förutbestämda händelser, gick jag upp på stan ett varv.
Valde bort afterwork med andra för att ordna afterwork med mig själv istället.
Hittade en buss som tog mig hem efter att ha ordnat mig en packning bestående av nyinköpta walking-dojjor på rea och en papperspåse med "nygrillade revben av dom bästa" inköpta på Hemköp.

Kommer hem... stänger om mig... och kände mig helt plötsligt så nära besläktad med PutteSköldPadda som bor här hemma hos mig.
Kände hur jag drog mig in i mitt skal för att få njuta .... av att få vara själv, släppa taget, bara vara och ha det gott!
Så här långt, tre timmar senare, är revbenen i stort sett uppätna nersköljda med hjälp av rött MaipoVin.
Ute har ovädret klingat av och det känns nästan lite svalt här inomhus, har ju ingen värme på. Har en massa torr fin ved att fyra på men orkar inte greja med det ikväll. Behöver gå igenom den och ordna lite spent-ved och ha till hands när jag ska tända i Roslagsspisen... kanske något att pilla med i helgen!
Har plockat fram min gula stickade sjal och värmer mig i den så länge.
BulleKatten har redan gjort det han kunnat för att värma mitt knä men på katters vis, utan förvarning, reste han sig och kom på att han skulle gå ut, i blåsten och regnet..... den lille mannen i sin grårandiga kostym. Egensinnig är bara förnamnet!
Äldsta godingen har fått jobb... så glad för hennes skull... det var verkligen hennes tur nu!
Yngsta godingen har det bra på sin "folkis" vid Mälaren och njuter av att ha kommit igång med musicerandet... så roligt att hon trivs....  vet att hon längtat så till en tillvaro med nya människor och nya sammanhang ... omgärdade med musik.
Själv har jag fått erbjudande om andra spännande arbetsuppgifter under kommande halvåret, är så glad ... är så tacksam! En annan roll men i samma sammanhang som innan ... härliga kompetenta och engagerade människor omkring som jag nu får möjlighet att bredda vägen för.
Har jobbat alldeles för många timmar i veckan som gått, många bollar i luften och några kom till i kombination med introduktion i det nya.
Behöver ha tid för mig själv nu ... behöver reflektera över vad jag behöver kolla upp, lyssna av och hämta in.
Och det är där jag är nu, i mitt "PutteSköldPadds-tillstånd"!
Drar in mitt huvud djupt in i skalet,
och stänger ute allt brus runtomkring mig en stund.
Underbara helg... så passande att Du kom just nu..... hade det bara varit onsdag idag hade det inte funkat .... eller det hade det väl gjort ... men med ansträngning!
En kopp the nu ... sen vågrätt läge .... ska ju ta hand om lördagen imorgon.
Nästan alla plommon har blivit avplockade under senaste dagarna. La ut på Facebook att alla var välkomna att hjälpa mig att plocka av dom och äta upp dom ...
var verkligen en jättebra metod att bli av med jättemånga Viktoria-plommon!
Kan ge mig den på att det blir fler blogginlägg i helgen... har så mycket jag vill blogga om!
Avslutningsvis.... glöm inte att eländes elände plötsligt kan bytas ut mot lycka och glädje... utan förvarning ... och mot alla... eller i vilket fall många odds!
Jag tänker på dom frisläppta journalisterna som landade på Arlanda idag efter att ha suttit fängslade så länge! Gläds med dom... det är stort! 
 

Kontraster i mängder...

Vad livet innehåller mycket olika!
Som bildar en massa kontraster mellan något och något annat, så det gör skillnad.
Veckan som har gått har varit en galen vecka... faktiskt... fylld med galet mycket att göra på jobbet och privat..... och så kommer lördagen och det gör skillnad, en kontrast som bjuder på tvärtom.
Vila !
Från att ha varit fylld av arbetsuppgifter (... som hela tiden verkar komma i en takt som ständigt gör att jag är ett halvt steg bakefter ... och får skynda mig lite, skärpa mig så jag håller fokus och koncentration) tills idag då jag känner att jag är här och nu och bara gör det jag vill ...om jag har lust vill säga ... och det har jag!
Under veckan som gått har jag varit på F&S och tränat en hel del, och det medför också kontraster. Kommer dit trött, tömd i huvudet och med känslan att " ...nja, egentligen vet jag inte om jag orkar det här".
Och någon timme senare går jag därifrån med visserligen fortsatt trött kropp men med ett huvud bubblande av energi så jag nästan blir lite påfrestande för mig själv när jag väl är tillbaka hemma. Ingen lust att lägga mig utan mer som i startgroparna för att köra igång med något, baka matbröd eller så. Får bromsa mig själv och säga till på skarpen att jag ska gå till sängs ....inte läsa längre....för sent att börja blogga...  släcka lampan för att klockan är 23.30 ... och annat fostrande.
På jobbet har jag pendlat mellan att vara till hands, bistå i processer som någon annan håller i för att där emellan snabbt hinna pilla lite med mina egna uppdrag.
Ena stunden vidöppna sinnen, nästa stund stänga av allt utanför mig själv för att hitta koncentration och fokus.

Viktoriaplommon i massor!

Ytterligare en annan kontrast under veckan är att det har varit jag som varit den som berättat för andra vid två olika tillfällen... och det är annorlunda.
I vanliga fall brukar jag ha rollen att vara den som ber andra berätta. Jag har fått möjlighet att berätta om olika skeenden under mitt arbetsliv, vad jag gjort,  hur jag gör, vad jag vill och vad jag kan.
Vid första tillfället var det ledningspersonal som ville veta och vid det andra tillfället var det fackliga företrädare. Det handlar om en eventuell möjlighet att få lägga till och ändra arbetsuppdrag, pröva nytt och utmana mig själv. Får veta till veckan hur dom väljer. Som alltid är rekrytering beroende på vem och vad dom söker, någon annan tro´eller kanske mig! 


Underbara här och nu ger också kontraster!
Ljuset i september kommer mer vågrätt och överallt dyker det upp långa skuggor, av grässtrån, träd, människor och annat...som ger långa, meterlånga skuggor. Samtidigt är ljuset så ljust och skuggan så mörk .... och kontrasterna där emellan så tydliga. Jag älskar den här tiden på året.... lugnet och harmonin, det tydliga ljuset med alla kontraster,
dom mustiga färgerna och skillnaden som börjar märkas ...mellan varmt och svalt!
En av mornarna  jag cyklade till jobbet hade jag verkligen behövt vantar för den svala fartvindens skull... men så började solen värma halvvägs in till stan. Innan jag var framme vid jobbet blev jag tvungen att knäppa upp jackan och plötsligt kändes som om jag var rätt klädd för årstiden ändå. Kämpar annars frenetiskt emot att behöva klä på mig en massa kläder, leker sommar så länge det bara går!
Imorgon ska det visst bli sol och över 20 grader varmt! Härligt! Ska ta tillvara dagen och vara utomhus så mycket jag får till. Vet ju att om vädret slår om kan det vara höst om bara något dygn.
För säkerhets skull ska jag slänga ut min garderob på sovrumsgolvet imorgon-bitti.
Har ambitionen att med kritiska ögon granska och sortera ut det som är somrigt, för urtvättat, för slitet, och för "inte-roligt-längre"! För att ge plats för lite nytt ...... förhoppningsvis .. och gamla godingar som jag förvarar i två röda kartonger uppe på mina garderober.
Nä, nu ska jag göra skillnad!
Sop-sorterings-soporna ska få komma till containern och jag ska få lite luft! Fin lördag åt Er alla!

Bonusdag

Så bra det blev idag!
Hade ställt in mig på regn och stanna inomhus och så blir det pangväder och uteliv istället hela dagen.
Så användbart med tanke på att jag ohjälpligt ligger på efterkälken med fixandet i trädgården!
Vet faktiskt inte vad jag ska skylla på eller om jag överhuvudtaget ska skylla på någonting alls. Handlar säkert om det frodiga klimatet i sommar som gjort att det växt så, men också om att jag liksom aldrig fick ett bra grepp på försommaren.
Nu är jag så sugen på att vända upp och ner på mina rabatter och växtytor och göra annorlunda så jag får hålla i mig för att inte dra igång med något jätteprojekt som jag inte tänkt igenom riktigt.
Får se hur hösten blir... jag kanske hinner något litet i någon hörna om det blir en varm höst!
Men alla vattenskott på päronträdet är bortklippta idag... minsann ett underverk i sig!
Jag beskar det hårt för en 4-5 år sedan för att få igång fruktsättningen och konsekvensen av det är ju att det skjuter massor med vattenskott och blir alldeles för tätt. Man kan ju klippa fruktträd i J-A-S månaderna  så det var bara att sätta igång i morse. Efter några timmar var det klart och sedan fortsatte jag med sensommar-röj lite här och där av bara farten. Har gallrat hinkvis med Viktoriaplommon till getingarnas stora glädje. Blir massor av plommon i år på det gamla trädet som det växte svavelskivling på försommaren (bloggade om det tidigare).

Augusti är ju annars den månad som står för mognad.
Lite likt den åldern jag är i nu faktiskt, femtiofem på det femtiosjätte!

Växt länge, levt i sol och i regn, har erfarenhet av hela säsongen och omges av en massa mustiga färger, mörkgrönt, klarrött, ringblomsblandat och solros-gult, men med ett tilltagande accent av .... prickar i brunt och märkliga mönster ... på huden!

Mitt uppe i allt fixande i trädgården idag hittade jag sånt som passerat stadiet moget... och gått vidare till att bli övermogna...  nu måste jag skratta för mig själv eftersom jag fortfarande tänker på symboliken med min egen kropp  ( :D ) .... och faktiskt blivit fallfrukt!

Jag älskar detaljer så naturligtvis börjar jag titta närmare på dom halvruttna päronen, mögliga körsbären, överblommade borstnejlikorna och överblommade kronbladen på Magnolian ( ... som faktiskt blommar en gång till just nu!).

Och då ser jag ... så vackert det är, vilka små .... övermogna konstverk!
In efter kameran ...och här är dom!

Minsann något att se fram emot... att bli en vacker fallfrukt... där just alla konstiga prickar och fläckar, ränder och angrepp blir det vackra!

Till sist.... när jag stod på stegen i päronträdet började det killa nere på vristen. Kunde inte komma åt att klia ordentligt och tur var väl det.
För när jag tittar så har jag fått en kompis, som målmedvetet kryper upp längs mitt ben!

Vad är väl en snigel på ögat mot en snigel på benet... ingenting!  

Himmel och rönnbär!

Ikväll är det absolut vila som gäller... tredje arbetsdagen avklarad och trött i huvudet efter en intensiv arbetsdag. Egentligen en bra kväll för skogen och joggingskorna men... nej, jag tar ledigt, helt ledigt istället. Sitter inomhus med balkongdörren stängd efter att jag fått för mig att det nog bara var 13-14 grader ute vilket istället visade sig vara 18,3 vid närmare koll.
Skyller min frusenhet på att jag är trött... och lite lat, men det är verkligen en annorlunda känsla att sitta inomhus.
Det är annorlunda överhuvudtaget det här med att tvingas vara inomhus igen på grund av att jag jobbar. Idag såg jag till att komma ut en rejäl sväng på lunchen för att skaffa mig i vilket fall en liten dos frisk luft, dagsljus och utevistelse.
Sån kontrast mot mina semesterveckor då jag säkert varit utomhus fler timmar per dygn jämfört med  dom jag varit inomhus.
Så här är det hur som helst när det går mot slutet av augusti .... underbara månad!

Som ett fint veckat tyg ...

Himlen bjuder på underhållning också minsann. Alla dessa pampiga moln som passerar i snabb fart för att sedan lämna plats åt glasklart solsken en stund.
I helgen såg det så märkligt ut på himlen framåt kvällen innan det skymde.
Från att ha varit en vanlig sommarhimmel med lite tussar här och där fylldes hela himlen på en kort stund av ett heltäckande molntäcke som var alldeles småveckat i ett ganska geometriskt mönster.
Så vackert .... och konstigt!

Som om någon tog en bit himmel med sked....

På en del av himlen bildades det ett eget mönster, lite som om någon tog bort en stor bit "veckat mönster" med en matsked, och lät det fyllas igen med en annan typ av moln.
Såg jättemärkligt ut, och låg kvar en lång stund, säkert bortåt en timme.

...åter vanliga sommartussar på himlen!

Innan solen gick helt ner ytterligare någon timme senare var himlen åter en vanlig "moln-tussig" sommarhimmel.
Det hade varit jättevarmt dygnet innan och höll på att slå om till lite svalare väder och säkerligen orsakat av något som John Pohlman på SMHI i Norrköping kunnat berätta en massa om.


Annars tycker jag det ligger lite nystart i luften! Nya schemat på F&S är klart och det är alltid kul att pröva lite nya träningspass. På försommaren satte jag ett mål kopplat till hur lång tid jag tar på mig för att springa en viss sträcka i skogen som jag inte har nått ännu. Men tänker mig att jag har hela september på mig innan det ska vara avklarat så än är det inte helt uteslutet.




Ska ju leva singel-liv helt och hållet från och med kommande helg vilket innebär ett annat sätt att äta, leva och ta tillvara min tid... spännande och annorlunda!
Har förstås inte tagit in riktigt ännu att bägge tjejerna från och med nu bor på annat håll bägge två och vad det innebär. Yngsta godingen ( hon som flyttade i helgen) har inte hörts av mer än några korta sms, varav ett bestod av en undran om hon var vaccinerad mot TBE.
Mälardalen där hon vistas är ju ett av dom områden i Sverige som har högre förekomst av fästingburen hjärninflammation.... inte lugnande för modern att höra.
Men ska be om alla detaljerna kring hennes fråga när jag pratar med henne nästa gång.

Förutom känslan av nystart blev det ett hastigt avslut för mina gröna sköna tyg-dojjor idag som jag tillbringat stor del av sommaren i. Billiga "icke-fot-vänliga" tygskor i klargrönt tyg med vit snörning och tunn platt.... jätteplatt plastunderdel.
På förmiddagen idag var jag ute och körde i spöregn på väg till ett möte. Jag blev blöt om fötterna rejält och jag var förvånad över att det kändes som att det rullade en mindre tsunamivåg fram och tillbaka i skorna vart eftersom jag gick.
Visserligen var det vattenpölar ordentligt men...
Hur som helst så tog jag av mig dom dyngsura skorna när jag kom åter
till mitt arbetsrum. Då fick jag förklaringen!
Bägge skorna hade brustit i plasten under framfoten och det var helt öppet in till den löstagbara sulan jag hade som inlägg.
Ingen återvändo, utan huvudstupa i soptunnan nu när jag kom hem.
Billiga slit-och-släng-skor, det är precis så man ska göra med dom.
Bara det att den speciella gröna färgen var så perfekt ... saknar dom redan lite!

Annan färg som börjar bli aktuell.
Kring Mälaren växte det massor,
verkligen massor av rönnbär när jag var upp för en vecka sedan.
Träden fullkomligt dignade ... och jag tog kort!

Tänker inte påminna om var Bonde-praktikan säger om mycket rönnbär och kommande vinter.
Klart är dock att det behövs något väldigt mycket mer på fötterna än ett par söndriga gröna tygskor.

Allting har sin ände och korven den har två.... men allting har också sin början ... om och om igen!
Så himla bra och så himla roligt.... nu börjar Vi! :)

Pussy-Riot-domen, KickOff på F&S och att vara nöjd!

En till som iakttager allt som sker ...

Så självklart det är för mig med yttrandefrihet och att vara trygg i att jag kan tycka i stort sett vad jag vill om saker och ting i tillvaron! Gränsen går ju egentligen bara vid att inte kränka eller göra någon illa. Och så märkligt och orealistiskt det blir ... vilken kontrast, när ännu en gång andra i världen straffats för att dom ... just gjort det jag kan göra utan att någon lyfter ett ögonbryn... uttryckt min åsikt. Åter igen har makthavare visat sin bräckliga självkänsla genom att låta den egna rädslan ta över, använda maktspråk och frihetsberöva. Nu är dom dömda de tre tjejerna i Ryssland. Nu är dom dömda till fängelsestraff i flera år.... men omvärlden protesterar... så bra... så himla bra! Emellanåt går jag på bilden av att makthavarna i Ryssland  strävar efter demokrati... landet verkar ju vara under förändring och utveckling ... med tydligen inte ... ljusår kvar!
Spännande att följa om världsopinionen kring hur dom hanterar PussyRiot kan åstadkomma någon effekt!

Ja, det stämmer, jag är lite halvförbannad. Men eftersom det inte har någon effekt tänker jag från och med nu också ägna mig åt annat en stund.
Har nyss kommit hem från KickOff på F&S.
Temat inför terminsstarten var föreningens värdegrund utifrån vilka känslor Vi som var där (ledare, värdar, anställda och styrelsen) känner i samband med träning. Vilka är dom positiva känslorna och hur kan Vi göra, hur kan Vi agera, för att föreningens alla medlemmar ska känna detsamma när dom gör någon aktivitet på FriskisHuset .... så att dom sprider det till andra .... så att Vi blir ännu fler? F&SRiks har formulerat tankar kring det här i en jättefin bok .... Vita Boken. Därför var Vi alla vitklädda i kväll, väggarna var klädda med vita lakan, och det fanns till och med vitt godis att äta!
Vi hade lite "bikupor", satt gruppvis och diskuterade om våra känslor och engagemanget är så stort och lättväckt i det här gänget... 70-80 personer trots att det är fredagkväll!
Känslor som uppenbart väcks hos många av oss är glädje... känslan av att ha energi, få energi.
Och det stämmer så med min egen uppfattning... jag är alltid... utan undantag, alltid piggare när jag går ifrån F&S efter ett träningspass än när jag kommer dit.

Nog är väl det här råg... 

Och då är jag helt plötsligt inne på min påtagliga känsla av att känna mig nöjd, ikväll och faktiskt över huvudtaget! Allt från att dagen har varit helt fantastiskt skön  med lagom blandning fixande och bara vara.
Nöjd över att ha pratat en stund med min granne som begravde sin make igår och är så trött och ledsen.
Nöjd över att jag har haft 4 fina veckor av semester, att mitt fina goa jobb väntar på mig på måndag och
nöjd över att just jag blev född i ett land där det är helt OK att berätta vad man tycker och tänker.
Nöjd över att jag har sammanhang och saker jag längtar efter och som jag borde, om jag ligger i lite, kunna förverkliga i vilket fall några av dom... äh, vad fasen... alla måste ju vara ambitionen förstås!
En påtaglig sak just nu är att jag är hungrig, trots den maffiga buffe´n på F&S tidigare ikväll.
En macka kommer att sitta fint om en stund. ... sen sängen!
Den här bilden bredvid är från Ekerö i onsdags och får symbolisera allt som ger energi och är värt att längta  efter.
Vi passerade flera stora sädesfält och jag ville så gärna stanna och fotografera.
När det väl blev av var det ett djupt och brett dike att ta sig över för att komma nära så jag fick använda zoomen och ta bilder så gott det gick.
Det fanns ett stort fält med vete strax innan... så vackert det är med fält som odlas!
Kanske en kvarleva i någon av mina gener från alla "bonde"-släktingarna som påminner mig om att det är tryggt med gula sädesfält fullt med mogna ax att skörda! 
Nä, jag skulle ju fixa mig en macka!

Gäster i bordet ... inte vid!

Måndag... den sista på sommarsemestern i år.
Åter en härlig augustidag med långa, långa skuggor, massor av dagg i morse och stora moln som har uppvisning på himlen.
Som för att visa solen att det är en annan tid på ingång.
Ja, livet är gott!
Den här veckan har jag inskolningsvecka för egen del... till vanliga livet och tillvaron.

Den vackra pampiga....

Under veckan flyttar yngsta godingen till mellan-Sverige och till en folkhögskola med musikinriktning. Vi ska köra upp i veckan med hennes grejor och just nu pågår packning ... till min stora glädje. Det är inte rätt eller fel... jag vet, men det är olika det här med hur tidigt man förbereder. Jag hör själv till sorten som oftast är ute i god tid ... ibland kanske väl god tid.... medan den yngsta godingen hör till en annan sort som (... med mina mått mätt) är ute i senaste laget.
Har därför på mammors sätt börjat inbilla mig att hon kommer att vara ute i sista minuten ... det vill säga natten innan.
Men jag har fel... här packas det nu  och plötsligt står det banankartonger i hallen. Hon har en del att packa... alla instrument... mindre... och större.
Kontrabasen som gör att valet av hyrbil måste ske med omsorg!

Hmmm ... det är väldigt vad det blir påtagligt att även hon kommer att tillbringa sin tid 60 mil från mig!  Åter igen  påminns jag om att det inte bara är barnen som har en navelsträng som det ska karvas på för att ta sig från mamma... det är ... som Ni nog anar ... en till ... precis här där jag sitter... som karvar med slö mora-kniv... och med blandat resultat!

Annat under veckan är den äldsta godingens 23-årsdag! Hon är hemma några dagar och hälsar på så det ska firas... rejält!
I slutet av veckan är det KickOff för terminsstarten på F&S. Jag är med i styrelsen så jag vet att det kommer att bli extra i år. Just nu är det ett 80-tal funktionärer och ledare anmälda... så det blir en rolig start  och härlig fest... säkert!
Jag har ju varit ledig länge nu och är fullständigt avkopplad från det vanliga som sker runtomkring som många gånger distraherar uppmärksamheten för detaljer och det finstilta.

Grön last....

Nu i eftermiddag när jag satt ute såg jag något roligt.
En geting... inte den vanliga sorten, mera brun på kroppen och nästan lite luden, kom surrande.
Flera gånger såg jag att den satte sig på kanten på mitt bord, det vill säga kabeltrumman jag har som trädgårdsbord. Så ser jag att den försvinner in i ett litet hål på bordet, för att strax komma ut igen. Flyger iväg för att strax återvända tillbaka efter en stund, denna gången lastad med en fint hoprullad grön bladbit, buren under kroppen. Den försvinner in i hålet med blad och allt. Det här upprepas många gånger så jag förstår att bostadsbyggande pågår ... en grön bladbyggnad  .... inuti mitt trädgårdsbord!

Så geometriskt... runt ...så perfekt form

Kanske inget bra i längden ... det blir ju förstört.
Och ingen höjdare med getingar... eller vad det nu var för sort... när man ska sitta där och fika.
Men just nu får han bygga vidare. Jag känner mig faktiskt lite utvald som hamnade mitt i denna storslagna underhållning. Det är sånt jag .... och säkert alla Ni andra också.... lägger märke till just för att  alla sinnen blir utvilade under semestern och både den stora och den lilla världen får ta plats.


Ska ta mig an den stora världen nu...