Som om ingenting hade hänt ...

Precis så!
Nu tänker jag skriva ett inlägg precis som om ingenting hade hänt!
Det känns som ljusår sedan sist jag skrev och inte har jag någonting att skylla på.
Har jag inte haft tid?
Jo, visst har jag haft tid! Massor med tid, lika mycket som alla andra vilket innebär i vilket fall 24 timmar varje dygn!
Inte tycker det är kul längre?
Jo, visst gör jag det! Det är himla kul med allt som har med bloggande att göra.
Datorn gått sönder? Ont i händerna? Ide´torka? Internethaveri? Hastigt påkommen analfabetism?
Inte alls, inte något av det heller som är orsak!
Faktiskt så ska jag nog inte försöka få till någon förklaring för det är egentligen det som är grejen med min blogg.
Jag gör det bara för min egen skull, när jag överrumplas av alla härlig ord, alla tankar och funderingar som plötsligt behöver komma ut, formuleras och landas någonstans..... som i en blogg som andra kan läsa!
Ser att många varit inne och läst under sista veckorna som gått trots att jag inte tillfört något nytt!
Tack o tack! Jag blir så jätteglad för det!
Hoppas Ni inte har försvunnit nu ... eller har Ni gjort det, hoppas Ni hittar tillbaka!
Som sagt, tiden tog ett skutt!

Mängder av goa tomater...

För livet och tillvaron rullar på utan större tillägg eller avdrag, mer bara på det här vanliga sättet som faktiskt är bäst.
Tycker nog att jag fortfarande springer lite efter alla andra på jobbet, har inte riktigt kommit ikapp deras klartänkta planeringar, utkristalliserade projekttankar och effektiva schemaläggningar.
Men imorgon startar en ny arbetsvecka så det vore väl själva farfar om jag inte ska ta in lite på dom kommande arbetsdagar!






Utomhus skiftar årstiden till mognadsfas ... den period som är som en egen årstid.
Inte riktigt höst ännu, bara moget och överblommat.
Blir återigen helt tagen av alla vackra

Vissnande vacker...

fröställningar, förmultnande växt och fruktdelar och regndroppar som dröjer kvar överallt på det sättet dom bara gör på hösten.
Har fått tömma minneskortet på kameran igen idag efter att ha stannat upp och "tittat noga " genom kameralinsen så fort jag rör mig utomhus.
Så storslaget med färgskalan som nu skiftar från pastell till mustigt och fullödigt!
Fyller mig med all färg-energi jag kommer över med baktanken att kunna "plocka från lagret" när mitt till synes kroniska återkommande bristtillstånd gör sig påmint i januari - februari.
Då när allt verkar stanna upp i ett "tusen nyanser av grått"!
Undrar om det har med åren som går och och livet att göra?
Sista åren har jag verkligen kommit på mig själv med att leva i en begränsande, vegeterande och orkeslös tillvaro en bit in på nyåret där allt bara handlar om sen!
Sen när snön är borta, sen när det blir ljust igen, sen när man slipper klä på sig...

Landskap i miniatyr...

Ska verkligen se till att kliva av det vanliga och ta mig till solen kommande vintersäsong, var spelar mindre roll.
Bara jag får gå i solen, bara vara och vistas utomhus.

Det här att gå, det är bra det!
Verkligen uppenbart för mig att Vi är gjorda för rörelse.
Har nyligen varit hos en naprapat som bräckte, knäckte, tryckte och drog med syftet att mitt knä ska sluta spöka. Har med hjälp av uttjänta och taskiga träningsskor under åren lyckats trampa ner ett fotvalv, som ger felställning i knät, som medför roterat bäcken med förkortat ben som i sin tur ger felställning i ryggen och stelhet i nacken!
Vilken finurlig konstruktion Vi är!
Hur som helst, efter två behandlingar har jag jämn-långa ben, kan vrida huvudet i sidled så att jag nästan känner mig som en uggla.... och en ischiasnerv som tycker det är lite för trångt bland alla muskler som nu rör sig på ett annorlunda sätt.
Har många runt omkring mig som under åren pratat om och haft "ont av ischias" men aldrig tidigare själv vetat vad det innebär.
Nu vet jag!
Nåja, så farligt är det inte för mig, och stå och ligga fungerar ypperligt.
Finns en enkel och effektiv stretch-rörelse man kan göra för att minska trycket på nerven .... googla på "behandla ischias - naprapat" om Du också hör till dom utvalda.

Söndagkväll och jag borde kolla upp hur jag har det med "kläder på kroppen" tills imorgon.

Äpple som nog hör till sorten Katja

Det är bara att inse att jag inte kommer att kunna ha sommarklänning på mig längre utan att det nu är dags för något mer skylande-värmande.
Lite som av en mellanperiod även det... för tidigt för höstkläder men inte längre läge för sommarkläderna. Det är bara att vänta in anfallet som brukar komma i oktober och ge sig till känna som ett absolut krav på omedelbar behovstillfredställelse av nya bruna jeans, plommonfärgad mullig tröja och mörkgrön bredrandig manchesterkjol ... för att inte tala om nödvändiga roliga leggings och oumbärliga skor och kängor!

Underverk ...

Den lysande framtiden ligger inom räckhåll ... på många sätt!
Sprakande natur i gult och rött, krispiga frostiga mornar med soluppgång så glasklar så att allt tvärnitar och sen ... alla mängder av ljus att tända! På insidan och utsidan, hemma och hos varandra när Vi ägnar oss åt allt prasslande bland höstlöven!