onsdag 1 maj 2013

Kan beskrivas som .... lycka, tror jag!

Första maj, första vårdag, första fröna i jorden, första rabarberpajen och härliga lediga dag! Egentligen en ganska komplett summering av min dag och min sinnesstämning.
Dillfrö 
En sån här dag som överfaller mig med energi och ... ja, faktiskt lycka!
Lycka är annars ett typiskt sån´t ord som jag är lite skeptisk emot, det har liksom gått inflation i det, slösats bort i trendträsket och luktar lite storvulet och pretantiöst!
Men just nu, här idag, känner jag mig lycklig, på rätt sätt, på mitt sätt, och det är så väldigt gott!
Det har med allt att göra, solen, årstiden och mitt eget inre välbefinnande med förmåga att hålla distansen till "borde,  skulle ha gjort och måste".
Istället är jag faktiskt just nu mitt i en strimma av "är färdig med, har gjort, nöjd och har skaplig koll".... och den, ofta korta stunden, är härlig så länge den varar!
Och tacksam, jag är så himla tacksam för att jag är en av dom som fortfarande fått möjlighet att fortsätta vara frisk.
Tänker på det här med bröstcancer.
Har varit på mammografi nyligen,och jag säger det högt: HURRA för att betala skatt!
Det är en fantastisk förmån att bli kallad... eller inbjuden, hur man nu väljer att se det!
Jag var tvungen att boka om tiden och valde en tid direkt på morgonen. Tidigt ute som vanligt (ja,  jag hör till den sorten som hellre är ute i god tid än dyker upp i sista minuten) så naturligtvis var jag på plats säkert 20 minuter innan utsatt tid. I väntrummet satt redan några kvinnor och bläddrade i Amelia, Sköna Hem och Landstingets informationsbroschyrer. Jag satte mig ner mitt framför två dörrar och läser anslaget som sitter på den ena... något om  "Hälsokontroll, för att spara vår gemensamma tid, förbered Dig gärna genom att klä av Dig på överkroppen, behåll jacka eller annat klädesplagg på och vänta på att Vi ropar upp Dig"! Den andra dörren var bara stor , vit och tom som alla dörrar på lasarettet vanligtvis är. Efter en stund öppnas just den dörren, en kvinna kommer ut i sällskap av en sköterska som säger: "Vi tar kontakt med Dig närmaste dagarna, doktorn kommer att ringa upp Dig". Kvinnan försvinner in i ett av dom små omklädningsbåsen och kommer strax ut påklädd, passerar mig och då ser jag det trötta oroliga ansiktet.... och förstår. Hon är inte på vanlig hälsokontroll, hon har fått en remiss, det finns kanske en misstanke om att hon har förändringar i brösten. Under tiden jag sitter där och väntar dyker det upp en annan kvinna från ett bås som blir kallad att gå in genom den dörren. Hon hinner inte komma ut igen innan det är min tur. Men jag hinner sitta kvar en stund med ett tilltagande allvar och växande respekt för att jag är mitt i centrum där sanningar kan uppenbaras för oss som är där.
Förmånen med att få gå på mammografi och kanske hitta förändringar i tid, som förhoppningsvis går att åtgärda, för en symbolisk futtig summa!
Vilket fantastiskt land Vi lever i! Svaret från undersökningen fick jag 4 dagar senare, och jag stannade faktiskt upp en stund innan jag öppnade det, återvände i tankarna till dörrarna på lasarettet och det faktum att det är svaret i just det vita kuvertet jag höll i handen som gör skillnad ... vilken dörr man nästa gång blir inbjuden genom. Jag har fått frikort en stund till och lovar mig som alla gånger tidigare att bli mer noga med att undersöka brösten själv... inte glömma bort, låta bli eller strunta i det.
Åter till dagen som är idag, en dag som jag tillbringat utomhus.
Har gjort i ordning mina tre så-bäddar, en med jordgubbar, en med grönsaker och en med övrigt ... ja faktiskt! Förra året tömde jag en påse bortnejlikor, en påse digitalis ....vad den nu heter på svenska, och något mer jag inte just nu kan identifiera. Och allt verkar ha slagit rot och väller upp... får väl bara bestämma mig för att jag tycker det är bra, men det tar upp sån plats!



Har dock sått dill, ruccola, persilja, rädisor och spenat.
Tror att jag ska hålla mig till det och stoppa ner några potatisar i jorden i stället för palsternacka och rödbetor som jag brukar... det brukar ända bara bli maskar i dom.
Hittade en vacker grönskimrande skalbagge... som ett litet smycke i jorden.
Har plockat säsongens första rabarber och gräddat paj på ... så himla gott!

 Men .... för första gången på hur länge som helst har jag inte haft någon flagga uppe idag trots att det är flaggdag och Första maj... liksom försmak på sommaren! Nej, konstaterade att flaggan var sönder i fållarna sist den var uppe så jag slängde den... och skulle köpt en ny!
Men det får bli en annan gång... nu ska jag leta rätt på vimpeln. Hoppas jag inte har slängt den med men har för mig att det bara var en massa knutar på den som jag lyckades pilla upp.
Annat som hänt idag då.... har bokat tågbiljetter till Göteborg den tredje juli då Sting är i stan.

Har pratat "lugnande" på telefon med äldsta godingen som lyckats köra in en rejäl sticka i stortån som hon med möda lyckades få ut med hjälp av sax. Fick bildbevis på Whatsup efter en stund och ser att hon också garderat med en stor förskärare!
Nu ska jag sätta på thevatten, öppna en nyinköpt påse med skorpor och tänker hinna med en stund med Teas lila tröj-garn innan jag avslutar den här ..... lyckliga .... dagen!

Kristina Reftel slutar sin bok så här ... Vart Du än går, gå helhjärtat!
Det tänker jag göra nu .... mot skorp-påsen!

2 kommentarer:

  1. Åh vad kloka tankar du har! Tack för att vi får vara friska... den där hemska cancern får hålla sig borta! Och vad underbart med rabarberpaj. Blir så sugen. Det får vi äta mkt i sommar också!
    Läskiga sticka, nu har jag hoppat runt på ett ben hela kvällen! Men hellre en sticka än cancer any day of the week!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett ben är bra... utan sticka, och två stickor är kanon .... till Teas lila tröjgarn! Kramar hjärtat! :)

      Radera