söndag 5 februari 2012

Hälsa... och att ha det gott!

Imponerande kallt idag! -18,4 minusgrader utomhus enligt termometern nu på morgonen. Egentligen inget att bli förvånad över för det är precis så här februari ska vara. Kommer det jättekyla så brukar det vara just nu.
Naturen sköter sig på bästa sätt med andra ord...  vad än alla förskräckliga rapporter om miljöpåverkan siar om. Jag är som alltid  dubbel i det jag tycker om sånt här väder.
Min grundinställning är att det är himla opraktiskt och krångligt eftersom jag inte kan cykla som vanligt... vardagen blir istället fylld av busshållplatser och passa klockslag. Men ska jag hitta den andra sidan av myntet så är det bra för att hålla mördarsniglarna i schack, liksom fästingarna.
Och det blir ju så himla mysig när det vänder med temperaturen... takdropp och plötsligt få lätta på halsduken och alla dom andra kläderna!
Så egentligen inget att bry sig om det härmed vädret...det blir ju ändå...oavsett!

Tänker blogga en stund om en bra föreläsning om existentiell hälsa jag nyligen hört.
En kvinna som heter Cecilia Melder (religionspsykolog) berättade om sin avhandling i ämnet och  slutsatserna kring det.
Sa många intressanta saker kring det här med att så många mår dåligt trots att Vi har det så bra.
Att  svenska folket sista 50 åren tappat sin livskarta... ja, Vi svenskar sticker faktiskt ut och vad jag uppfattade leder ligan i vilket fall i Europa. Enligt henne beroende på att andra nationaliteter tvingades uppdatera sina livskartor under andra världskriget. Något Vi människor gör när det är svårt och tillvaron är hotad. Då  tränas Vi att ta ställning för vad Vi tror på, meningen med livet och vad som är viktigt, oavsett vilken religion eller kultur Vi känner oss hemma i. Bland annat handlar det om traditioner och det vanliga Vi lever i som praktiskt kan bestå i att den äldre generationen berättar sagor och om minnen från förr....så barnet ser länkar tillbaka i tiden.
40-talisterna som nu är på väg att gå i pension är den första generationen som inte har tid med det  .....för flertalet vill vara lediga och använda sin tid till att förverkliga sig själva.
För växte barn upp bland vuxna som visste och spred omkring sig " Allt har sin tid!" vilket gav ett lugn och en tillit till att livet har sin gång och det är tryggt.
 Idag växer barn upp bland oss vuxna som fullkomligt stänker omkring sig " Det tar sån tid!" vilket ger en osäkerhet om vad som är viktigt i livet .....och inte.  
Traditioner och vår kultur slätas ut på både gott och ont. Enligt Cecilia så är det en viktig del av livsramen... när det gungar vet vi i vilket fall vad jul är, att man ska hålla upp dörren för andra, säga förlåt och så vidare. Livsregler som tillsammans bildar dom trygga existentiella väggar man kan  luta sig mot när annat i livet är otydligt.
Hon ramade in det här resonemanget med

Vilse i pannkakan ... eller vart jag mig i världen vänder!

Hur som helst intressant att lyssna på!
Nästan dagligen umgås jag med människor som "mår dåligt" vilket oftast gått så långt så det påverkar deras förmåga att kunna jobba. Som arbetsgivare letar Vi lösningar och ibland lyckas Vi.
Men en del medarbetare verkar helt tömda på hopp och tillit till att det ska bli bra ... eller ens bättre.

Föreläsningen avslutades med en frågestund och det visade sig finnas flera medicinmän/medicinkvinnor i salongen... någon psykiater.
Det märktes att intresset var stort för att  kunna erbjuda något mer än bara röntgen, blodprov, läkemedel och glada tillrop!


Annan dimension av hälsa (....som kan bli påtagligt existentiell) är snuva och ont i huvudet... mitt eget lilla privata tema för dagen!
Men livskartan för att förbättra det tillståndet  handlar om tillgång till tillräckliga mängder hushållspappet, varm fleece och stödjande miljö i form av en randig katt.... kanske med tillägget nybakta äppelmuffins och värmande eld i kaminen!  
Ta hand om Er... och livskartan!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar