Och det nyinstiftade nobelpriset går till......

Egentligen är jag inte så intresserad av elektriska prylar. Jag tycker det är OK att vispa saker för hand och jag tycker det hör till överlevnadsstrategin att kunna få till en bröddeg utan elektrisk styrka. Men det finns en elpryl som är helt outstanding på gränsen till trolleri, och det är passertillsatsen till min Boschmaskin som jag kan göra äppelmos med. Jag tycker om äppelmos och gör en hel del varje höst. Nu i helgen som gick var det dags. Den yngsta godingen hade varit inne hos "PappaPettsson" och erbjudit sina armar och ben till att plocka ner frukten från hans dignande päron och äppelträd. PappaPettsson är snart 90 år och änkling sedan ett år. En stillsam lågmäld och mycket vänlig man som hoppas på att sonen som strax är 60 år ska ta över huset, vilket sonen inte verkar ha några planer på. Den yngsta godingen plockade en hel kartong med Cox Pomonaäpplen och en hel banankartong med päron under överinseende av PappaPettsson som nog var mest intresserad av en stunds sällskap och prat om väder och vind. I söndags eftermiddag började jag göra mos. Nu börjar trollerikonsterna.

Jag delar äpplena i 6-8 klyftor och lägger dom i en stor gryta med en centimeter vatten i botten. Skalar inte, kärnar inte ur, tvättar bara av om det är smutsigt och skär noga bort det som är dåligt. Sen får dom koka tills bitarna börjar mjukna.

Lägger dom sedan i min trollerimaskinen.

Hjälper till att mata ner i kvarnen och ut kommer färdigt äppelmos på ett ställe och allt rens, det vill säga skal, skaft, kärnhus på ett annat ställe!

Jag slutar aldrig fascineras över denna smarta rationella maskin. Jag gjorde 10 liter äppelmos på lite drygt 2 timmar i söndagseftermiddag.

Det hade tagit en dag på traditionellt sätt med en sån där äppelmosvagga som min mamma hade. Hur som helst. Blandar i lite askorbinsyra för att det inte ska bli brunt och delar sedan upp allt mos i fryspåsar, cirka 3-4 dl i varje som sedan hamnar i frysen när det svalnat ordentligt. Sen tar jag upp en påse åt gången, tinar, kokar upp det med "lite lagom" strösocker och äter till gröten på mornarna, eller pannkakorna ( ...fast det blir inte så ofta numera när det inte finns småbarn i huset längre). Det håller kanske inte så länge ... inte mer än två veckor misstänker jag eftersom jag inte använder så mycket socker, men av någon anledning så är det inget problem här hemma hos mig, det är alltid slut innan 2 veckor har gått. Och mer finns som sagt att hämta i frysen! På radion pratar dom ju just i dessa dagar om vilka som blir årets nobelpristagare... tycker att Vi kan instifta ett nytt pris...ett litet.. och jag vet vem som skulle få det! :)