Gamla synder .... i full blom!

Härlig söndagkväll och becksvart ute! Den här helgen har jag fått en försmak av vad som komma skall, krispigt frost-vackert på morgonen och i igår till och med ett vågrätt solsken med långa skuggor stora delar av dagen. Solen ska ju dyka ännu lite lägre innan det är färdigt och vänder om drygt en månad vid vintersolståndet och Tomas-natten. Tänkte på det när jag cyklade till stan igår, med solen rakt framifrån i ansiktet så att jag knappt kunde se. Nästa gång solen står i exakt det läget, på den höjden, så är det januari och den är på väg upp igen.. underbara tanke! I väntan på att ljuset växer är det bara att smita utomhus för att ta tillvara dagsljuset dom stunder som bjuds och däremellan tända alla vackra ljus man kommer över medan man boar in sig inomhus med det som förgyller. Stickor och garn till exempel.

Har fått till det sista med storasysters tröja den här helgen. Det förvånar mig alltid när det är dags att montera ihop delarna man stickat att det är så tidsödande moment ...och tråkigt! Tycker egentligen att själva hop-monteringen borde gå automatiskt eftersom det stora är "själva stickandet". Men ack nej, det tar en himla tid och blir inte det momentet bra är liksom hela tröjan bara halvdan. Har letat efter 7 fina knappar och hittade det jag letade efter i torsdags för 12 kronor och 50 öre styck... rena investeringen, knappar är ju värdeföremål! Annat som fyller mig.... Det är ju november och nästan de enda blommorna som blommar inomhus förutom orchideer är just novemberkaktusen... eller kaktusarna. Förra året vid det här tiden bestämde jag mig för att skaffa fler i andra färger förutom den "vanligt ljusrosa" jag har sedan tidigare. Väntade till efter nyår då jag köpte en röd och en vit, pyttesmå, överblommade i bruna små fula plastkrukor. Jag hade gått och tittat på dom ett tag och trodde att dom skulle sälja ut dom lite billigt när tulpaner och annat våraktigt skulle packas upp men icke.

En kväll när jag var i affären hade dom ställt alla krukor med novemberkaktusar mitt i gången till försäljning för 49 kronor styck. Jag vet att jag fick stå och leta efter exemplar som fortfarande hade någon synlig blomma för att vara säker på färgen. Det var då det hände... Det hade tidigare funnits några som gick åt gult och någon som hade dragning åt orange, färger jag aldrig sett tidigare på novemberkaktusar. Bland dom jag plockade igenom nu fanns en med havererade och delvis avbrutna grenar som hade en vissnad blomma som helt klart verkade gå i gult. Jag ville absolut inte betala 50 kronor för krukan utan tog en av dom avbrutna avramlade små grenarna och lade i en av krukorna jag tänkte köpa, ... samvetet var som bortblåst. Lite extra rak i ryggen passerade jag genom kassorna och hoppades på att den lilla grenen inte skulle ramla av så kassörskan skulle slänga den som skräp.

Väl hemma stack jag ner grenen ordentligt i en av krukorna jag köpt och glömde sen bort det hela.... tills igår, när solen vräkte in genom fönstret på mina kaktusar. Dom är fulla med knopp... och då såg jag! I en av dom små krukorna har en gulorange blomma slagit ut, mitt stöldgods överlevde! Ja, jag har faktiskt lite dåligt samvete, visserligen lär det ju innebära tur att just stjäla blomskott utan att tala om det för någon för att det ska ta sig. Men det här är helt klart tassemarker för mig, har aldrig tagit skott så här övertydligt innan! Hur som helst, medan skammen fortsätter att vältra sig runt lite i min kropp så tänker jag fortsätta vara jätteglad för mina fina novemberkaktusar som blommar, både dom jag ärligt betalt och för kvisten jag stal! Nu är det dags för lite the´ och säkert en eller ett par skorpor för att kunna landa en stund innan det är sängdags! Verkar vara en bra vecka i antågande, har flera roliga saker på gång. Nåja, mammografi är väl "så där" förstås, men fantastiskt förmånligt tycker jag (... som hör till gänget som tycker det är helt OK att betala skatt). :D