Varmt och skönt en onsdagkväll.

Som vanligt på onsdagarna är jag uppe för sent. Klockan är strax 22 och här sitter jag fortfarande. Den yngsta godingen är hemma och gick just och lade sig, helt extraordinärt ovanligt (dom sista tio åren...) att hon lägger sig på rosenörat innan mig. Oftast är det jag som dräller in i sängen och hinner både skriva och läsa lite, ackompanjerad av yngsta godingens spelande på allt från kontrabas (... som just nu är återlämnad), elbas (..med förstärkare!), vanlig gitarr eller bara någon gnolande rytm eller slinga hon övar in. Tiden mellan 22- 22.45 verkar vara hennes bästa tid för att öva. På dagtid hittar jag henne många gånger inne i mitt sovrum vid pianot fördjupad i någon känd eller okänd slinga.Det är härligt med all musik och är bara hennes dörr stängd och jag stänger om mig till sovrummet så hörs det inte så mycket och är inte störande alls. Det är ljud som har med det pågående livet att göra, ljud som jag är van att ha omkring mig och som jag kommer att sakna den dag dom låter någon annanstans där jag inte är. Det är likadant med ljudet från äldsta godingens snabba, verkligen ursnabba, bearbetning av tangentbordet på datorn som också är hennes ständige följeslagare. Har aldrig hört någon skriva så snabbt som hon. När jag pratar med henne på Skype hör jag ofta det ljudet eftersom hon alltid håller på och chattar och skriver med andra samtidigt som hon pratar med mig. Nu sedan hon flyttat hemifrån har det blivit ett ljud som jag tycker om, som känns hemtamt och ombonat. Ja ja, hör väl hemma under rubriken mammakänslor och navelsträngs-karvande misstänker jag. Idag har det varit kallt, klart och vackert hela dagen. Riktigt kyligt att cykla till gympan på F&S vid 17snåret, och ännu kyligare att ta sig hem, ny-duschad och ny-bastad , med blött hår utan pannband.... var i hela hoppsan jag nu har lyckats lägga det någonstans! Väl hemkommen kom jag på att jag ville ha något ordentligt, matigt och varmt att äta så jag gjorde en trogen gammal specialare... "hittat-i-skåpet-paj", vilket innebär Kajsa Varg-modellen, man tager vad man haver! Hur som helst så är jag nu mätt, verkligen mätt (...och kaffesugen vilket är ett sug som får vänta att tillgodoses till imorgon), trött, stum i alla muskler och lite frusen. Satte mig här i fåtöljen en stund och klurade på om jag skulle gå och lägga mig men kom på andra tankar, vilket min Bulle-katt också gjorde. När jag tog fram datorn för att blogga hoppade han resolut upp i mitt knä, trampandes och spinnandes för att sedan lägga sig ner. Nu hör han till modellen större (väl-närd... fast veterinären använder ordet överviktig) katt, så när han ligger i mitt knä är det bara en sak som gäller. Nämligen att hålla i honom så att han inte av "(kisse)miss-tag" ramlar i golvet, den lille mannen som lindar mig kring sitt lillfinger (..eller kan det vara svans)! En varm sovande katt i knät är det bästa element man kan ha (... sa hon som lever singel och nog har glömt bort!) Nu är jag varm, Bullekatten med så han ligger sedan en stund tillbaka i fåtöljen bredvid. Klockan är alldeles för mycket och jag ska gå till sängs. Måste nog kolla Wordfeud på telefonen en sväng, har åkt på däng ordentligt idag så jag vill ha revansch! Sätter in en bild jag bara tycker är för härlig, lite dålig kvalite men ändå!